And now it's gone, gone, gone, gooooone!

Det var ju bra att jag köpte en ny, fin plånbok för att sedan tappa bort den. Alla kort, alla pengar (alldeles för mycket), och min fina penna som tillhörde plånboken. Jag fick iaf ett armband av Elin som tröst.

Är mest arg, ledsen, och irriterad just nu, mycket på mig själv. Men whats the point med det? Kan ju inte göra så mycket mer än det jag gjort.

Ett stort tack till Vincent och Ulrika som hjälpt mig med allt och alla människor i området som hjälpte till att leta. Nu håller jag tummarna för att den kommer fram. 






Kommentarer

Skriv vad du vill, bara du är snäll!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0