Juni var hektisk på många sätt, några dagar i Skinnsberg, tillbaks till Varberg för att sedan mellanlanda hemma hos mamma och pappa igen och sedan upp till Idre. Jobbade som vanligt dag ut och dag in och vilka tävlingar det blev! Helt superbra. Tillbaks från Idre för att återigen mellanlanda i barndomshemmet och sedan tåg tillbaka hem till Varberg. Bjöds på räkor och vin av Dennis och landade äntligen på ett ställe där jag ska vara ett tag. Åtminstone en månad - för sen flyttar vi. 

 

Nu är vi inne i juli och jag har börjat jobba och jobbar för fullt. Har ledig helg och idag ska jag spendera dagen med Elin i hennes föräldrars husvagn. I augusti blir det återigen massa flängandes fram och tillbaka. Flytt, möte med min praktikplats, hem till Skinnsberg för OL-Rounden, tillbaka till Varberg för några dagars jobb och sedan åker vi till Holland. Jag och Dennis har bokat resa för att hälsa på mina goa barn och sedan spendera tre dagar och nätter i Amsterdam. Det ska bli så mysigt! 

 

Nu måste jag packa för kvällens husvagnssemester! 

Söndag eftermiddag och idag har jag hunnit med att jobba med sommarlovsentreprenörerna, det känns som en bra grupp i år och det ska bli oerhört spännande att se var det leder någonstans för ungdomarna! När jag kom hem bytte jag om snabbt och gick upp till spåret för att testa mitt knä, jag sprang 3 km och det höll! 

 

Efter löpningen tog jag en dusch och en välförtjänt nap på soffan på altan. Har pusslat en stund nu på eftermiddan och nu luktar det grillat nerifrån - är jäkligt hungrig så det passar ju utmärkt. Vad kommande vecka har att bjuda på vet jag inte riktigt, men något roligt ska jag nog hitta på. Vet att det är lite orienteringsavslutning, fiske och sommarlovsentreprenörsjobb på schemat åtminstone. 

 

Räknar ner dagarna tills jag får träffa min karl igen, idag kan jag säga 8. 

Har hunnit tagit mig hem till mamma och pappa. Kom hit i onsdags, i torsdags var jag på student, idag har jag jobbat och varit på lite orientering. Det spritter kanske lite i benen när man ser andra springa. Det kanske är dags att ta tag i det där igen... 

 

Imorgon börjar jag jobba med sommarlovsentreprenörerna, i år är det 14 ungdomar med i Skinnsberg, jämfört med 5 förra året så det ska bli riktigt roligt. Kommer dock inte vara lika delaktig i år. Idreveckan fyller nämligen 40 år i år så jag ska vara med där uppe igen! Blev ju bara en kort visit förra året. Efter Idreveckan åker jag tillbaka till Varberg och börjar jobba på Varbergs Kommun, på äldreomsorgen. Det blir väldigt mycket jobb i juli men inte fullt lika mycket i augusti. Jobb behövs eftersom jag och Dennis flyttar till vår lägenhet 1 augusti och då måste vi inhandla massa saker. Det känns så himla underbart att säga Vår lägenhet, min och Dennis. För ja, det är klart nu, vi har fått kontraktet och så fort Dennis är tillbaka i Varberg så är det påskrivet och klart. Längtar som en tok!

 

Nu ska jag snart sova, börjar strax före 9 imorgon och klockan 9 kommer 14 förhoppningsvis förväntansfulla ungdomar som ska bli Sommarlovsentreprenörer. Gonatt! 

Har suttit ute i solen sen jag vaknade. Druckit kaffe, haft trevlig telefonsamtal, skrivit klart ett individuellt skolarbete och bara haft det riktigt skönt!

Det är verkligen sommar nu och jag blir glad i hela kroppen när jag tänker på det. Nu ska jag bara ha en lugn och skön dag och ikväll blir det grill med goa människor!

Förra veckan fyllde jag år och jag hade en superbra födelsedag som firades med mitt hjärta och helt underbara människor. Fick en superfin klocka och ett halsband av Dennis. Jag älskar den människan mer än allt annat och han gör mig oerhört lycklig. Jag är så glad.

Här kommer lite bilder från förra veckans bravader!

 

 

Tänk vilken vändning livet kan ta. Från att sedan 16-års ålder ha helt klart för sig vad man ska göra senare i livet, efter gymnasiet och börja på högskolan. Att jag ville jobba som au pair efter gymnasiet visste jag, men inte när jag var 16 - de tankarna kom senare. Däremot, att jag skulle bo och plugga i Falun, Sport Managementprogrammet - var där och då en självklarhet.

Men, någonting hände, jag har alltid älskat att ha många bollar i luften, göra saker och se när saker man har varit med att styra upp går av stapeln och människor som deltar ler och är glada. Jag hittade då den utbildning jag så småningom skulle hamna på och är på idag. Det har varit mycket up and downs, men jag känner nog nu, inför denna höst att det trots mycket flummiga kurser och sisådär bra lärare var rätt val för mig.

När jag ser tillbaka på det jag ville när jag var 16 så kommer jag aldrig kunna säga att det jag valde blev bättre - det är något jag aldrig kommer att veta. Jag har dock valt att inte se tillbaka, jag tänker se framåt. Och jag är så sjukt glad över allt jag har att se fram emot nu. Praktiken i höst kommer bli grymt bra, hoppas jag. Jag ska göra mitt bästa - och det är bra nog för mig. Jag skrev igår att jag och Dennis letar boende ihop, vilket känns så himla mysigt och spännande. Igår kväll kom mailet, och jag håller alla tummar och tår jag kan för att vi får lägenheten. Det var ett ganska kryptiskt mail så jag förstod inte riktigt vad det egentligen betydde.

Hur som helst, det jag vill komma fram till när jag började skriva är att det inte går att ha livet helt utträknat för sig när man är 16 år. Det kommer alltid uppstå saker, människor kommer och människor går, man förlorar och ibland vinner man - that´s life.

Nu har vi varit hemma i Skinnskatteberg, min pojk och jag. Det var supermysigt och roligt att komma hem och det känns som att vi känner varandra på ett annat sätt nu. Dennis fick träffa nästan hela släkten, i alla fall på Mammas sida och vi hann även med att träffa både Anna, Lina, Anders och Jonas - några av de personer som står mig allra närmast. Det kändes gott i hjärtat att vara hemma. 

 

 

 

.....sen får jag åka hem till min familj! 

 

Nu är presentationen gjord, det kändes bra och det var en givande om än långdragen dag. Nu är det bara tentan kvar sen rullar vi. Sjukt glad och tacksam över att vi får låna Veronicas bil också. Ska bli kul att visa Dennis hemma, och att han ska träffa min familj och vänner. Jag tror att han ser fram emot det lika mycket som jag gör. Vi har även lite andra planer framöver - bara han och jag. 

 

Idag har varit en pissedag. Ska snart lägga mig och försöka sova. Som tur är var kvällen någorlunda bra efter samtal med först Anna och sedan Jonas. Jag längtar hem nu, hem och bort på samma gång. 

 

<3 du och jag, hand i hand genom livet. 

 

Nä, nu vill jag faktiskt bara åka hem. Att den här perioden ska vara slut. Det är 10 dagar kvar men det känns som evigheter. Tiden har gått så himla långsamt på slutet. Jag gissar att det beror på att jag vet att vi ska åka hem, och då känns allt som det går mycket mer långsamt. Jag och Dennis ska åka hem till Skinnsberg och hälsa på, det ska bli så roligt! 

 

För övrigt har det varit en del jobb den senaste tiden på utbildnindsmässor och i torsdags på ett annat evenemang. I helgen ser det ut som att det blir Malmö och Helsingborg för utbildningsmässa - det är bra, för det betyder lite mer pengar i slutet av april och mer pengar behövs - alltid. Söker praktik för fullt och har fått lite napp, så nu håller jag tummarna. 

 

Nej, nu måste jag återgå till pluggandet. Tenta i ekonomistyrning nästa fredag, sen åker vi äntligen hem i några dagar - Jag och Min bättre hälft. 

 

Tillbaka i Varberg efter jul hemma, nyår med världens bästa, JVM i Malmö med Borgström och Tyskland med densamme! Bilder och annat kommer senare. Nu måste jag packa upp väskorna och efter måste jag plugga.

Vin och städaförrådkväll hos Elin senare!

Jag har inte mycket planerat där hemma, det ska bli skönt att komma hem och bara vara. Däremot drar jag igen lagom till nyår för att fira med Dennis och hans vänner. 

Tvättar, lagar mat, äter mat, dricker vin, skriver/övar presentation, slänger ett öga på tv:n då och då - lite väl för mycket på gång för att allt ska flyta på bra vilket ledde till att jag glömde plattan på spisen igång - som tur var insåg jag det innan det var försent. 

 

För övrigt så är det bra, förutom att jag börjar längta hem så fruktansvärt mycket. Jag saknar min mamma och pappa, min mormor, mina bröder, övrig släkt, jag saknar Anna och självklart min katt. Jag vill bara hem nu. Och samtidigt inte. Jag trivs bra i Varberg, jag trivs bra med mina vänner och jag trivs bra med honom - han gör mig så himla glad.

 

Fast, jag behöver komma hem, komma ifrån Varberg ett tag för att kunna sakna allt här också. 

 

Inatt är en sådan natt. Jag skulle kunna skriva klart mitt skolarbete, men just det - jag har inte min dator hemma. Jag skulle kunna gå en promenad, men just det - jag kan inte stödja på benet. Kan inte sträcka ut eller böja knät. Jag skulle faktiskt kunna göra ordning efterrätten till kvällens middag, men just det - det gör så förbannat ont att ta sig ner för trappan.... 

...så istället ligger jag här i mörkret och tänker på allt mellan himmel och jord. Det är nu jag skulle haft en stekpanna att slå mig i huvudet med så jag skulle somna igen - men istället ligger jag här med klarvakna ögon och ett knä som smärtar. 

Ligger i sängen och inser att jag egentligen borde sova. Jag har ont i halsen, jag har tvättid 6.30 imorgon och jag ska till skolan klockan 9. Alla dessa saker är tecken på att jag borde sova, men jag känner mig inte ett dugg trött.

Tänker på allt och inget och allt däremellan istället. Jag börjar få lite hemlängtan, det var längensen jag var hemifrån såhär länge. Jag har haft en sjukt bra höst i Varberg, och jag är glad - tro mig, jag är väldigt glad - men nu skulle det vara skönt att bara vara hemma. Skönt att jag har mina fina vänner som gör saker lite lättare och mycket bättre <3